AVEL
Svenska Biewerterrierklubben rekommenderar att alla biewer terrier som används i avel ska ha gjort ögonlysning samt patellatest innan parning, båda undersökningarna görs hos veterinären och resultatet registreras i SKK:s avelsdata.
Avel handlar huvudsakligen om att bibehålla eller förbättra rasens hälsa, mentalitet och utseende.
Biewer terriers hälsa
Biewer terrier som ras är väldigt ung. Därför finns inte så mycket information om rasens hälsostatus i Sverige. Några biewer terriers i Sverige har hälsotestats med avseende på patellaluxation och ögönlysning. Det finns fog att anta att biewer terrier har ungefär samma hälsostatus som yorkshireterrier med tanke på rasens härstamning. De flesta individer är friska och lever länge, ålder runt 15 år är inte ovanligt.
De problem som ändå kan uppstå ska man vara observant på, även om det är ovanligt:
Patellaluxation uppstår när hundens knäskål har hamnat ur led, mer eller mindre. Det är en av hundens vanligaste ortopediska sjukdomar och förekommer allra mest hos småhundar. Patella graderas mellan 0 till 3, där 0 är normalt, dvs knäskålen kan inte förflyttas. Patellaundersökning görs hos veterinär och resultatet skickas till SKK.
Rasklubben rekommenderar att alla hundar som används i avel har en känd patellastatus. Hund som har grad 1 kan användas i avel om den paras med en hund som har grad 0. Grad 2 och 3 ska inte användas i avel.
Grad 0 = Normal
Grad 1 = Patella kan luxeras manuellt men återgår spontant till normalt läge
Grad 2 = Patella kan lätt luxeras antingen manuellt eller spontant och kan förbli luxerad
Grad 3 = Patella är permanent luxerad
En del hundar visar inga symtom alls och är smärtfria medan andra har allvarliga symtom. Symtomen kan röra sig om allt från enstaka hoppsasteg eller lindrig hälta till knäande gång och smärta hos hunden. Med tiden kan hunden få värre problem med pålagringar i leden (artros). Läs mer om patella här.
Katarakt (grå starr) kan ha flera orsaker. Sjukdomen kan vara ärftlig eller uppträda till följd av annan ögonsjukdom eller trauma. Katarakt kan ibland uppträda som komplikationm till diabetes. Ofta ses katarakt hos äldre individer, men vid den ärftliga formenkan symtom uppkomma tidigt, redan vid några månaders ålder. I vissa fall kan sjukdomen även vara medfödd. Den drabbade linsen kan se gråvit ut beroende på utbredningen av katarakten. Katarakt kan vara partiell, dvs endast omfatta en del av linsen, eller total. Ju mer utbredda förändringarna är, desto mer påverkas synen. Katarakt har påträffats hos biewer i Norden. Läs mer om katarakt här.
PRA (Progressiv Retinal Atrofi) är en ögonsjukdom där varianten prcd-PRA har upptäckts hos biewer i Finland. Sjukdomen leder till blindhet och nedärvs autosomalt recessivt vilket innebär att den drabbade hunden har fått sjukdomsanlag från båda sina föräldrar. Det går att DNA-testa sin hund. Vi kommer att lista alla hundar som har testats för prcd_PRA här, så om du har testat din hund eller om den är hereditärt fri (båda föräldrarna är testade och fria), skicka resultatet till oss på sekreterare@biewerterrier.se.
Läs mer på SKK:s sida här.
Parodontit (tandlossning) är mycket vanligt hos hundar och i synnerhet hos små hundar där käkarna är ofta mindre och tänderna sitter därmed tätare. Sjukdomen är ett smärtsamt tillstånd som i allra värsta fall innebär att hunden tappar sina tänder. Sjukdomen kan ofta leda till matvägran, svårigheter att tugga, blödande tandkött och dålig lukt i munnen. Även käkbenet kan drabbas av inflammationen vilket kan leda till komplikationer. Orsak till parodontit är dålig munhygien, tandsten och tandköttsinflammation. Det bästa sättet att förebygga parodontit är regelbunden daglig tandborstning och god munhälsa.
Läs mer här.
Trakealkollaps innebär att hundens luftstrupe delvis kollapsar/faller ihop. Anledningen är att broskringarna somsom omsluter luftstrupen inte riktigt fungerar som de ska vilket orsakar problem med andningen. Tillståndet är vanligast hos små hundraser och ofta förvärras det med åldern. Tecken på trakealkollaps kan vara flera: hunden kan få rethosta vid ansträngning eller vid kallt eller väldigt varmt väder. Den kan bli andfådd lättare än vanligt. Ofta hostar den vid tryck mot strupen, till exempel om den drar i kopplet. Läs mer här.
Porta Cava Shunt (levershunt). Extrahepatisk porta cava shunt, där shunten går förbi utanför levern är vanligt hos små raser. Det har konstaterats hos biewer i både Sverige och i Norge. Det finns fall där shunten är liten och passagen i levern är så pass god att hunden kan fungera ganska väl och man därför inte upptäcker problem förrän senare i livet, men det hör till ovanligheterna.
Symtomen uppstår ofta redan i valpstadiet. Många diagnosticeras inom 2 års ålder men de flesta diagnostiseras före 6 månaders ålder.
Ett vanligt symtom är att valpen dricker och kissar mycket vilket medför ökat problem med rumsrenheten. Dålig aptit, avmagring och dålig tillväxt är vanliga symtom.
Blodet ska gå från tarmen med näring som ska tas upp och slaggprodukter som ska rensas bort på sin väg genom levern. Hos hunden med porta cava shunt blir blodet inte ordentligt renat, utan går vidare genom kroppen med kvarstående slaggprodukter och gifter. Hunden får förgiftningssymptom. Den kan bli desorienterad, illamående och dregla. I svåra fall kan hunden bli så förgiftad efter måltid att den får kramper.
En valp kan ha en stor porta cava shunt, där blodet knappt passerar genom levern. I de fallen kan man se symtom mycket tidigt i valpens liv.
Porta Cava Shunt går att operera. Läs mer om sjukdomen på Vetpris sida här.
Linsluxation förekommer hos yorkshireterrier och kan därmed drabba även en biewer terrier. Läs mer här.
Frågor om innehållet på hemsidan skickas till webmaster, övriga frågor till sekreterare@biewerterrier.se
COPYRIGHT © ALL RIGHTS RESERVED